Privat aktiebolag eller publikt aktiebolag — vad är skillnaden?
De allra flesta aktiebolag i Sverige är privata. Publikt aktiebolag är en särskild bolagsform som i praktiken bara blir aktuell om du vill sprida aktier till allmänheten eller notera bolaget på börsen. Här är skillnaderna som faktiskt spelar roll.
Snabb jämförelse
| Privat aktiebolag | Publikt aktiebolag | |
|---|---|---|
| Aktiekapital | Minst 25 000 kr | Minst 500 000 kr |
| Sälja aktier till allmänheten | Förbjudet (spridningsförbudet) | Tillåtet |
| Börsnotering | Inte möjlig | Möjlig (men inte alla publika bolag är noterade) |
| Styrelse | Minst en ledamot (fler krävs suppleant) | Minst tre ledamöter |
| Verkställande direktör | Frivilligt | Obligatoriskt |
| Revisor | Kan undantas vid liten verksamhet | Alltid obligatoriskt, oavsett storlek |
| Firmanamn | Inget särskilt krav | Måste innehålla "(publ)" om det inte framgår på annat sätt |
Privat aktiebolag — normalfallet
Ett privat aktiebolag kräver minst 25 000 kr i aktiekapital och är den bolagsform nästan alla startar med, oavsett om det blir ett enmansbolag eller ett bolag med flera delägare. Det du inte får göra är att aktivt sprida erbjudanden om att teckna eller köpa bolagets aktier till allmänheten — det så kallade spridningsförbudet, som är den avgörande juridiska skiljelinjen mot publika bolag. Beroende på omsättning, balansomslutning och antal anställda kan ett privat aktiebolag också vara undantaget från revisionsplikten — något ett publikt bolag aldrig är.
Publikt aktiebolag — förutsättningen för börsnotering
Ett publikt aktiebolag krävs om bolaget ska kunna erbjuda aktier till allmänheten eller noteras på en reglerad marknad (till exempel Nasdaq Stockholm) eller en handelsplattform (till exempel Nasdaq First North Growth Market eller Spotlight Stock Market). Att vara publikt är dock inte samma sak som att vara börsnoterat — ett bolag kan vara publikt utan att aktierna faktiskt handlas någonstans. I gengäld ställer lagen betydligt högre krav: minst 500 000 kr i aktiekapital, en styrelse med minst tre ledamöter, en utsedd verkställande direktör och alltid en revisor, oavsett hur liten verksamheten är. Firman måste dessutom innehålla beteckningen "(publ)" om det inte redan framgår av namnet att bolaget är publikt.
Så ombildar du från privat till publikt aktiebolag
- Höj aktiekapitalet till minst 500 000 kr, till exempel genom en nyemission om bolaget inte redan har tillräckligt kapital.
- Ändra bolagsordningen så att den anger att bolaget är publikt, och lägg till "(publ)" i firman om det behövs.
- Se till att styrelsen har minst tre ledamöter och att bolaget har utsett en verkställande direktör.
- Fatta beslutet på bolagsstämman och anmäl ombildningen till Bolagsverket.
Vilket ska du välja?
För de allra flesta som startar eller driver ett aktiebolag är svaret enkelt: privat aktiebolag. Publikt blir bara relevant när bolaget faktiskt planerar att ta in kapital från allmänheten eller notera sig, och de flesta ombildar först i samband med en sådan process — inte i förväg. Har ni redan flera delägare i ett privat bolag är det ofta aktieägaravtalet som är det viktigaste att ha på plats, snarare än bolagsformen. Ska du starta bolaget från grunden, läs gärna vår guide om lagerbolag eller nyregistrering.
Det här är en översikt, inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid aktuella krav hos Bolagsverket eller ta hjälp av en jurist innan ni fattar beslut om bolagsform.
Fler verktyg för företagare
Få ett mejl när vi lanserar nya kalkylatorer och guider.
Kommentarer
Inga kommentarer än — ställ en fråga eller dela din erfarenhet.